Sverige behöver fler filantroper



 

Filantropi =
verksamhet som syftar till att osjälviskt hjälpa människor som är i nöd



 

Symposium:
Den 30 maj 2017 arrangeras

Stockholm Philanthropy Symposium 2012,
det första internationella symposiet med ett svenskt fokus på filantropi.
Symposiet vänder sig till potentiella givare, beslutsfattare och opinionsbildare

Fanny Hirsch grundare var en sann filantrop, och startade stiftelsen Fanny Hirsch Minne efter sin hustru. Stiftelsen fyller 100 år i år 2017 och är fortfarande aktiv i sin filantropiska gärning. Behovet av stöd till behövande blir bara större.
Din gåva kan göra mycket för mindre bemedlade i Stockholm.


Gåvor och donationer är ett samhälleligt riskkapital som bidrar till ökad tillväxt. Därför bör filantropin uppmuntras från högsta politiska nivå, skriver styrgruppen för Filantropiskt forum.


Miljardärerna Bill Gates och Warren Buffett tycker det är roligt att ge. Nu uppmanar de andra amerikanska miljardärer att donera åtminstone hälften av sina tillgångar. Även i Sverige bör filantropi uppmuntras, skriver Styrgruppen för Filantropiskt forum.


BRÄNNPUNKT | GÅVOR
Synen på filantropi – gåvor och donationer – som allmosor är föråldrad och felaktig. Filantropi bidrar till mångfald, spetskompetens och delaktighet i samhället. Filantropi och traditionell välgörenhet fyller olika syften. Enskilda individers gåvor har ofta karaktären av välgörenhet, och utgör vad vi kan kalla en folkhemsfilantropi, som bygger på många bäckar små.


Det är annorlunda med filantropi som sker genom stora donationer, i regel riktade mot väldefinierade områden som klimathotet, olika forskningsområden, utbildning eller kultur. Här är ofta syftet hos den enskilde donatorn att ”göra skillnad”. Filantropi utgör en aktiv handling som i sig bidrar till mångfalden.

Filantropi är ett sätt för framgångsrika individer att skapa kollektiva samhälleliga nyttigheter och möjligheter. Den bör ses som ett samhälleligt riskkapital som breddar kunskap och generar affärsmöjligheter. Därför är filantropin viktigt ur ett samhällsperspektiv. Den legitimerar därmed också det mest effektiva system vi känner till för att bygga välstånd och höja levnadsstandarden: marknadsekonomin.

Den moderna filantropen är också ofta aktiv i de projekt som donationen avser och ställer direkta krav på mottagaren, vilket är ett tecken på filantropins professionalisering. Tydliga strategier kombineras med inslag av experiment och uppföljning, där utvärdering blir allt viktigare. Nya former av filantropi testas, till exempel impact investing, som kombinerar filantropiska insatser med vinstdrivande verksamheter. Därför finns det skäl att uppmuntra och stärka filantropin.

I USA, med en väl utvecklad filantropisk tradition, har det nyligen skett genom de amerikanska miljardärerna Warren Buffet och Bill Gates initiativ, The Giving Pledge (Gåvoförbindelsen), där amerikanska miljardärer uppmuntras att donera åtminstone hälften av sina tillgångar.
Hittills har 100 av USA:s 400 miljardärer förbundit sig att göra detta.


I mer egalitära samhällen som Sverige har filantropi inte haft samma status och prestige som i de anglosaxiska. Samtidigt är det allt fler svenskar som engagerar sig i filantropi.

  • Ingvar Kamprad har tidigare varit mycket återhållsam, men donerade nyligen en miljard till forskning.
  • En annan är Skypegrundaren Niklas Zennström, som engagerar sig framför allt i projekt som rör miljön genom Zennstrom Philantropies. Drivkrafterna förefaller framförallt vara att faktiskt göra skillnad.


I en värld där skattebaserna blir allt mer globalt rörliga och skattenivåerna pressas ner när länder försöker attrahera företag, investeringar och talanger, kommer filantropin bli allt viktigare som komplement till offentlig finansiering. Filantropiska insatser kan ske relativt snabbt, är ofta flexiblare än tungrodd offentlig finansiering, och inriktas på andra områden än de som offentlig finansiering prioriterar.

Donationer anses bland annat ligga bakom USA:s relativa försteg inom biotek och informations- och kommunikationsteknik på 1980- och 1990-talen. Genom donationer skapades snabbt karriärvägar och forskningsmöjligheter på de amerikanska universiteten, som ledde till ny kunskap som existerande företag kunde utnyttja och även till att nya företag startades. Detta illustrerar hur filantropi skapar nya möjligheter, ökar mångfalden och utmanar befintliga strukturer. På så vis bidrar filantropi till tillväxt och ökat välstånd. Därför bör filantropi uppmuntras. I dag är det många gånger tvärtom. Individer, som framgångsrikt byggt företag och visat prov på nytänkande och betydande skicklighet, möts ofta med misstänksamhet när de engagerar sig i filantropiska insatser.

Att utgå från att politiken är bättre skickad att lösa de stora utmaningar vi står inför än de individer som verkat i hård internationell konkurrens och byggt sin framgång på innovativa lösningar är inte rimligt.

Alla krafter behövs.
Värdet av filantropi och välgörenhet bör synliggöras genom tydliga signaler från högsta politiska nivå samt stimuleras genom väl avvägda avdragsmöjligheter för samhällsnyttiga ändamål.


Utdrag ut SvD 2017-04,
debatt inlägg av ledamöter av styrgruppen för Filantropiskt forum:

MARIA RANKKA vd, Stockholms Handelskammare
CAMILLA BACKSTRÖM vd, Charity Rating
PONTUS BRAUNERHJELM vd för Entreprenörskapsforum och professor  KTH
ANDERS CARLBERG grundare av Fryshuset
DILSA DEMIRBAG STEN verksamhetsansvarig, Berättarministeriet
KERSTIN FAGERBERG ordförande i Föreningen Stiftelser i Samverkan, SEB
EMILY NORTON Norton Cederström
GUNILLA VON PLATEN grundare av och styrelseordförande Xzakt Kundrelation
EMMA STENSTRÖM Handelshögskolan Stockholm
DAN BRÄNDSTRÖM professor